Country life

(Scroll down for English. More photos will come later.)

(För några dagar sedan)

M och H möter upp oss på en liten ort efter vår vandring. Bor några dagar i ett sommarhus i bergen som tillhör M’s föräldrar och gör utflykter därifrån.

I en annan skog, långt från Nakasendo Trail, finns en vandringsled till och runt en fin liten sjö i skogen. Skogen är vacker, mossig, med tallskog och mycket ormbunke. Här går vi inte i själva skogen, utan på anlagda träbryggor, med linor spända som skydd för träden. Människorna som går i skogen är påtagligt väl utrustade och tydligt iklädda rollen som vandrare. Det går inte att ta miste på vad de ska göra. Det är skaljackor, damasker, pinglor som skydd mot björnar, aluminiumkoppar och riktigt bra vandringskängor, allt nytt och oanvänt. Här finns inga resenärer från andra delar av världen. Hela turen tar en knapp timme. Vi äter medhavda matlådor och köpt kaffe vid sjön. Vi är högt uppe i bergen och molnen ömsom döljer, ömsom visar andra sidan av sjön. Det är vackert och stillsamt.

Lär oss laga soba, de bruna nudlarna som oftast äts kalla. Bovetemjöl och vatten blandas samman, knådas och kavlas enligt noggranna regler. Sobakocken instruerar oss med stort allvar och korrigerar oss när vi inte gör rätt. Den runda degen vrids mellan varje kavling och cirkeln blir större och större. Efter omsorgsfulla vikningar skärs degen med en traditionell fyrkantig kniv, tunna tunna strimlor. 

Längs en bergssluttning som är skidbacke på vintern har man planterat blommor. Det är inte en blomsteräng utan rader av olika blommor med små skyltar, som i en plantskola fast de är inte till salu. Ur högtalare placerade längs hela backen hörs musik av klockspelstyp. Det är varianter av klassiska stycken, poplåtar och små melodier som verkar komponerade just för ändamålet att spelas över blomsteräng. Ingen verkar reagera över de plingiga tonerna och den påtagliga volymen. Vädret är milt, inte sol men nästan. Sitter i timmar i gräset och pratar.

Mitt i skogen ligger ett enormt hotellkomplex ritat av Mario Bellini på 80-talet. Här finns gångar med utvalda butiker, ofta med europeiskt tema, och ett cirkulärt bröllopsrum med utsikt över tallarna. Människor är uppklädda och rör sig mellan butikerna. Det finns simhall, möjligheter till skogspromenader och höghöjdsbana, Här kan man uppleva en trygg resa i miniformat.

I Japan är semesterdagarna få och utbudet av komprimerade upplevelser stort. 

Går i skogen, lär oss växter och vilka man kan använda i matlagning. Den japanska pepparn med säregen citronaktig smak växer vild i skogen. Lagar mat tillsammans på kvällen, eller äter på något matställe i närheten. 

Många dagar i Japan, men nästan bara på landet än så länge. I morgon Tokyo.

(A few days ago)

M and H meet us in a small village after our hiking days. We stay a few days in a summer house in the mountains belonging to M's parents and make excursions from there.

In another forest, far from the Nakasendo Trail, there is a footpath to and around a little lake in the forest. The forest is beautiful, mossy, with pine forest and a lot of fern. Here we don’t walk in the forest itself, but on landscaped wooden bridges, with ropes as protection for the trees. The people who walk in the forest are clearly well-equipped and clearly dressed for their role as hikers. You can’t  miss what they are heading out to do.There are shell jackets, shorts with tights underneath, bells to protect against bears, aluminum cups and really good hiking boots. There are no one but us from outside Japan. The whole hikes takes about an hour. We eat food from bento boxes and have coffee at the lake. We are high up in the mountains and the clouds sometimes conceal, sometimes show the other side of the lake. It is beautiful and quiet.

Learn how to cook soba, the brown noodles that usually are eaten cold. Buckwheat flour and water is mixed together, kneaded and rolled according to strict rules. The soba chef instructs us very seriously and corrects us when we are not doing right. The round dough is twisted between each roll and the circle becomes larger and larger. After careful folding, the dough is cut with a traditional square knife, very thin strips.

Along a hillside slope that is a ski slope in winter, flowers have been planted. It is not a flower meadow but rows of different flowers with small signs, as in a plant shop, although the plants are not for sale. From loud-speakers placed along the entire slope, chime-like music is played. There is varieties of classic pieces, pop songs and melodies that seem to be composed just for the purpose of being played over flower meadows. No one seems to mind the plunging notes and the apparent volume. The weather is mild, not sunny but almost. We sit and talk in the grass for hours.

In the middle of the forest there is a huge hotel complex designed by Mario Bellini in the 80s. There are aisles with selected shops, often with a European theme, and a circular wedding room overlooking the pine trees. People are dressed up and walk between the boutiques. You can go swimming or take a walk in the forest. Here you can experience a safe trip in mini format.

In Japan, the vacation days are few and the range of compressed experiences vast.

We walk in the woods, learn plants and which one can be used in cooking. The Japanese pepper with a distinctive lemon-like flavor grows wild in the forest. We cook together in the evening, or eat at local small restaurants.

Many days in Japan, but almost only in the country so far. Tomorrow Tokyo.