Fever in Beijing

(Scroll down for English.)

Halten för luftföroreningar i Beijing en bra dag ligger en bra bit över 100. Motsvarande för Stockholm är oftast under 10, New York runt 20. Det är många andra faktorer som spelar in. Temperaturer på 35-38 grader, luftkonditionering, brist på luftkonditionering. Odefinierad klump i halsen, tilltagande hosta, svårighet att sova. Alla måltider äts från gemensamma fat och hostan finns hos många i gruppen. Med kallsvett och matthet känns det inte bra längre. Apotek med kinesisktalande sällskap ger oss medicin, men det räcker inte. De flesta andra ska snart resa hem, vi har halva resan kvar. Natt med feberdrömmar. Vi måste till en läkare.

Ett av Beijings stora sjukhus är några stationer bort med tunnelbana. Enorm huvudbyggnad, full takhöjd, fina ljusreflektioner. Hänvisas vidare i två olika infodiskar och förstår sen att vi ska ut ur huvudbyggnaden och in i gamla sjukhusbyggnaden.

Här går det smidigt och oproblematiskt till. Ingen kan mer än ett par ord engelska, men vi beskriver vårt problem så gott det går, betalar och får varsin lapp med en QR-kod, hänvisning till undersökningsrum 12 på plan 3 och könummmer och ID-nummer. På plan 3 scannas våra QR-koder och vi får sitta i väntrummet. Utanför varje rum finns en skärm med aktuellt könummer och ID-nummer på den patient som är inne och även motsvarande för den som står näst på tur.

Efter kanske en kvart står våra nummer och namn på tavlan. Läkaren är vänlig och lugn, pratar engelska, och tar sig god tid att fråga om symptom och situation och sedan undersöka oss. Vi har båda en ordentlig halsinfektion och får antibiotika och febernedsättande, men också kinesisk medicin mot halsåkommor och en speciell medicin utvecklad vid just det här sjukhuset mot hosta. ”Den smakar inte gott men ni måste ta den”, säger hon vänligt. Vi ska också på kinesiskt vis dricka mycket varmt vatten. Hon frågar var vi kommer ifrån och ler när vi nämner Sverige. ”Min dotter är cancerforskare på Karolinska," säger hon och själv har hon varit både i Stockholm och Göteborg. Vi tackar så mycket för hjälpen och hon önskar oss god fortsatt resa. På bottenvåningen hämtar vi våra mediciner. Redan samma kväll mår vi bättre.

There are many factors; air pollution, temperatures of 35-38 °C, air conditioning, no air conditioning. Undefined lump in the throat, accelerating cough, hard to sleep. All meals are eaten from shared plates, and many people in the group have the cough. Cold sweat, fatigue, it doesn't feel well. We go to a pharmacy with a Chinese speaking friend, but the medicines we get are not enough. Most of the others are heading home soon, but we are only halfway through our traveling. Night with feverish dreams. We need to see a doctor.

One of the largest hospitals in Beijing is just a few stations away on the subway. Huge main building, high ceiling, beautiful light reflections. At the info desk we are shown the way, which is not here, but in the old hospital building.

It is easy and unproblematic. No one knows more than a few words of English, but we do our best to describe our problem, pay the fee and each get a piece of paper with a QR code, examination room 12 on 3rd floor, queue number and ID number. On floor 3 our QR codes are scanned and we are shown to the waiting room. Outside each examination room there is a screen with ID number of the person inside and the one next in turn.

After maybe fifteen minutes our names and numbers show on the screen, The doctor is calm and sympathetic, speaks good English and takes plenty of time to ask about symptoms and conditions. Then she examines us with no hurry. We have both caught a throat infection, and are prescribed antibiotics, fever reducing medicine, a Chinese medicine for throat infections and also a special cough medicine developed at this hospital."It tastes terrible but you have to take it," she says, smiling. In Chinese manners, we also are advised to drink plenty of hot water to rinse out the infection. She asks us where we come from. "My daughter is a cancer researcher at the Karolinska Institute in Stockholm,"' she says. She has been both in Stockholm and Gothenburg. We thank her and she wishes us a continued good journey. We get our medicines one floor down. In the evening we are already feeling better.