Meeting Moscow

(Scroll down for English and more photos)

Det första vi lägger märke till när vi går ut i Moskva är rytmen. Det är morgon och en strid ström av människor lämnar stationen. Men i stället för att myllra och trängas, var och en i sin egen takt som i en annan storstad rör sig människorna i samma hastighet, på ett sådant sätt att alla har lite utrymme runt sig, ingen går för nära någon annan. De är synkroniserade.

Det sägs att Moskva är den stad i världen som har flest miljardärer. Den rikliga förekomsten av svarta Mercedesbilar gör det är lätt att tro att det är sant.

När vi reser har vi sällan mer än en preliminär idé om vad vi vill göra och se. Sen tar vi det som det kommer, det brukar lösa sig och vi ser vad som dyker upp. På det sättet lyckas vi ändå ofta få dagarna att bli intressanta och innehållsrika.

Två dagar i Moskva blir intensiva och kullkastar många av de föreställningar vi haft om staden innan. Redan första kvällen känns det ofattbart att vi kommit samma morgon. Vi behöver sova också. Fortsättning följer.

‍

The first thing we notice about Moscow is the rhythm. It’s morning and a many people are leaving the station. But instead of moving each in their own pace, creating an irregular jostle, they are all moving in the same speed, each with some empty space around them and no one too close to anyone else. They seem to be synchronized.

They say Moscow is the city that has most billionaires in the world. When you see the number of black Mercedes cars, you are ready to believe it.

It has become a traveling habit for us not to do too much planning, rather have some rough ideas that might or might not happen. That way, we can stay open to what comes along and the days become interesting and memorable.

Two days in Moscow are intense and invalidates many of the ideas we’ve had about the city before we came. The first night it seems unbelievable that we came the same morning. We need some sleep too. To be continued.

‍