On the road
(Scroll down for English. Photos will follow as soon as we have time and stable connection.)
Vi är inne i en annan del av resan, ett antal dagar med tidiga morgnar, sena kvällar, konstant socialt liv och dålig uppkoppling, sena ankomster, tidiga packningar, ingen tid att skriva, läsa och redigera bilder. Att resa med en grupp människor av vilka ett flertal varit i Kina många gånger och talar språket, och flera är födda här, öppnar upp landet på intressanta sätt.
Vi fortsätter med buss genom landet. Nästan all mark är uppodlad. Åkrar, fruktträd, nyplanterade i prydliga rader. Enstaka människor som rör sig i planteringarna eller sitter och plockar ogräs, men mestadels tomt. Nästan inga djur, enstaka flockar av getter eller får, kor bara på boskapstransporter. Mycket små träd planterade på jämna avstånd längs vägen. Än så länge mestadels fri och vidsträckt sikt åt alla håll. När träden blivit större och tätare kommer en resa längs den här vägen att se mycket annorlunda ut.
Alla skyltar längs vägen är både på kinesiska och engelska. På en stortavla en leende vinkande president mot röd bakgrund, tittande direkt på oss. Strax efter en annan stortavla, också med leende man och röd bakgrund. Här står det KFC, Kentucky Fried Chicken.
Mitt i åkrarna, här och där, står gravstenar, en, två eller några stycken, med upprättstående svarta eller vita stenar. B, som varit i Kina mycket, har sett det många gånger förut, men vet inte varför. Man pratar inte gärna om så sorgliga saker. Ofta har dessa gravstenar nära husen varit fördolda, men med nya moderna vägar och snabbtåg som tar andra vägar än de gamla blir de synliga.
Grupper av 25-våningshus står ofta alldeles intill jordbruksmarkerna, liksom slumpvis utplacerade. Enstaka områden med lägre hus. Fönstren är tomma, som spökstäder. Har människorna flyttat ut, eller har de inte kommit än?
Landskapet skiftar i karaktär, längre söderut mer kuperat med djupa uttorkade flodfåror och tätare skog. Här och var säljs vattenmeloner från mopedflak eller cykelkärror. I skuggan under en viadukt sitter byggnadsarbetare i orange västar och äter sin lunch ur skålar, tittar på oss medan vi passerar.
Enormt nöjesfält med mycket elaborerad berg- och dalbana och pariserhjul i minst dubbel skala. Ingen åker.
På en lång, låg bro passerar vi över en enorm flod. Inte förrän vi ser bilarna på nästa bro någon kilometer bort förstår vi hur bred den är, grönaktig och stillsam. Någon har vadat en bra bit ut och står i vatten upp till knäna.
Vi har rest mer än 160 mil på några dygn och snart är vi tillbaka i Beijing. Vi har varit med om mycket de här dagarna och många intryck finns att processa. Vi återkommer.
This is a separate part of our trip, days with early mornings, late nights, constant social life, late arrivals, early packings and no time for writing, reading or editing photos. Traveling with a group of people where several have been to China many times and speak the language, and several were born here, opens up the country in interesting ways.
We continue through China by bus. Traffic runs smoothly and we pass mainly trucks. Almost all land is farmed. Acres, fruit trees, newly planted in perfect rows. Almost no animals, a few herds of goats and sheep. Tiny trees planted along the road. So far, you can see far away in all directions, but when the trees are grown, traveling this road will be very different.
All signs along the roads are bilingual, Chinese and English. On a billboard, a smiling president against a red background waves to us. Soon after another billboard, also with a smiling man against a red background, KFC, Kentucky Fried Chicken.
In the fields, here and there, are gravestones, one, two or a few standing white or black stones. B, who has spent much time in China has seen it many times but doesn’t know the background to this. Sad things are not discussed. These stones have often been secluded, but with new stretches of roads and high speed trains, they become visible.
Groups of 25-stories houses arise right next to farming land, almost randomly placed. A few areas with lower houses, windows empty. Ghost towns.
The landscape is shifting, further south it’s not as flat, with deep dried out river gorges and dense forests. Water melons are sold along the road, from scooters or bicycle carts. In the shade of a viaduct some building workers in orange vests eat their lunch from bowls, looking at us as we pass.
Gigantic fun fair with very elaborated roller coaster and Ferris wheel in double size. No one rides.
On a long, low bridge, we cross an enormous river. Not until we see the next bridge, some kilometer away, do we realize its width. Powerful, green, calm. Someone has waded out and stands with water up to his knees.
We have traveled more than 1600 kilometers in a few days and soon we’ll be back in Beijing. There are many experiences we need to process. To be continued.