Taiji handlar i hög grad om att lära sig och komma ihåg en lång sekvens. Ofta använder man sig av videofilmer när man tränar för att förstå rörelserna och komma ihåg sekvenserna. En av de två former vi primärt tränar är inte så vanlig och vi har letat mycket på nätet efter filmer som visar formen på ett bra sätt. Det var så vi upptäckte Shifu O. I filmer på Youtube visar hon en form som är mycket lik vår och vi tycker om det sätt hon gör rörelserna. Vi har studerat hennes video i detalj och sett dem säkert hundratals gånger. Hon har lärt oss mycket, vi känner hennes rörelser och tycker oss känna hennes karaktär genom dem.
Går det att stiga in i den videobild som vi studerat? O finns i Tokyo, och redan när vi börjar planera resan till Japan finns tanken, skulle det vara möjligt att träna för henne i verkligheten? Webbsidan är helt på japanska. Vi översätter på Google Translate och försöker förstå vilka dagar hon har kurser och var. Det finns ingen mailadress, men ett kontaktformulär som vi översätter och fyller i med vår förfrågan. Inget svar. Väntar några veckor och hör av oss igen. Fortfarande inget svar. Pratar med vår japanska vän M som lovar att se om det går att få tag på henne. Svaret blir positivt. Webbsidans formulär fungerar inte, O talar inte engelska, men vi är mycket välkomna att komma och träna.
Vi repeterar formen under dagen. Tokyo är tätt befolkat och även i parker är det många människor en tisdag. På en lugn kulle i Uenoparken får vi vara relativt i fred. Några promenerar förbi för att titta på ett litet tempel bakom oss. En munk betraktar oss länge, medan vi tränar 24-formen, i detaljer och helhet.
M följer med oss när vi på kvällen åker till den södra förort där Shifu O ska möta oss. Stationen är så liten att man måste vara mitt i tåget för att kunna stiga av. Märklig upplevelse att möta henne i verkligheten, mitt emellan bommarna på spåret. Hon ropar på oss, säker på att det är vi som kontaktat henne och kommer emot oss med rak blick.
I en lokal i ortens buddhisttempel, på tatamimattor, samlas en grupp människor för tisdagsträning. Stämningen är välvillig och entusiastisk, vi blir presenterade och känner oss mycket välkomna.
Det är O som äger rummet med sin personlighet, sin totala trygghet i sina rörelser, sin energi och generositet. Det är koncentrerade timmar då hon går igenom formen i helhet och detalj, förklarar rörelsers innebörd och applikationer, justerar rörelser och bekräftar högljutt när det blir rätt. Stark koncentration och uppsluppna skratt. Hela hennes gestalt utstrålar tryggt kunnande, kroppskontroll, och generositeten hos en lärare som vill dela med sig av sina kunskaper.
Andra timmen är det svärdsträning. O tar fram tre ihopfällbara träningssvärd och vi ges möjlighet att delta. Formen har vi inte tränat tidigare, men vissa principer är gemensamma. Det är svårt, men blir en introduktion i avancerad Taiji. Vi har lärt oss mer under hela kvällen än vi kunnat föreställa oss. Vi tackar, byter adresser, får en present av grönt te och är mycket välkomna att komma och träna för henne igen. ”Bo i Tokyo!” säger M till oss.
En av eleverna föreslår glatt att vi ska ta bilder. Alla stannar kvar. Det blir gruppbilder och O föreslår olika former, inklusive svärd för fotografering. Stämningen är glad. Vi skiljs från O och hennes elever, och promenerar till tåget i den mörka kvällen med känslan av att det här är något av det bästa vi varit med om.
Taiji is very much about learning and remembering a long sequence. Often videos are used in training to understand movements and remember sequences. One of the two forms we primarily train is not very wide-spread, and we have been searching a lot online for videos that show the form in a good way. This is how we discovered Shifu O. In movies on Youtube she shows a form very similar to ours in a style we like. We have studied her videos and seen them hundreds of times. She has taught us a lot, we know her movements and feel we know her character through the movements.
Is it possible to enter the movie we have studied? O is in Tokyo, and already when we start planning the trip to Japan, the idea comes up. Would it be possible to train for her? The website is entirely in Japanese. We use Google Translate and try to understand which days she has courses and where. There is no email address, but a contact form that we translate and fill in with our request. No answer. We wait a few weeks and then try again. Still no answer. Our Japanese friend M promises to try to get in touch with her. The answer is positive. The website's form does not work, O does not speak English, but we are very welcome to come and train.
We repeat the form during the day. Tokyo is densely populated and even in parks there are many people on a Tuesday. On a quiet hill in the Ueno park we are left in relative peace. Some walk past to look at a small temple behind us. A monk looks at us for some time, while we train the 24-shape, in detail and in its entirety.
M follows us when we travel to the southern suburbs the same evening. Shifu O will meet us at the station, which is so small that you have to be in the middle of the train to be able to get off. When we get off the train she comes against us with an open face, and no hesitation that we are the ones who contacted her.
In premises in the local Buddhist temple, on tatami mats, a group of people gather for Tuesday training. The atmosphere is benevolent and enthusiastic. We are introduced and feel very welcome.
O owns the room with her personality, her total security in her movements, her energy and generosity. The hours are intense when she goes through the form in its entirety and detail, explains the meaning and applications, adjusts movements and confirms loudly when we get it right. There is strong concentration and joyful laughter. She radiates knowledge, body control, generosity of being a teacher who wants to share her knowledge.
The second hour there is sword training. O produces three collapsible training swords and we are given the opportunity to participate. We have not trained this form before, but some principles are similar. It is difficult, but is an introduction to advanced Taiji. We have learned more throughout the evening than we could imagine. We thank her, change addresses, are given a small present of green tea, and are very welcome to come and train for her again. "Stay in Tokyo!" M says to us.
One of the students suggests that we take pictures, and everyone stays. There are group images and O suggests different forms, including swords for photography. The atmosphere is happy. We say goodbye to O and her students, and walk to the train in the dark evening with the feeling that this is one of the best experiences we ever had.